1817-1904 English painter and sculptor. He studied at the Royal Academy and in Italy, where he developed an enthusiasm for Renaissance painting and Greek sculpture that greatly influenced his work. He executed several decorative commissions, including his large fresco Justice (Lincoln's Inn, London), modeled after Raphael's School of Athens. Many of his allegorical pictures are in the Tate Gallery, London. The National Portrait Gallery, London, contains a large collection of his portraits of eminent contemporaries. The Metropolitan Museum has his Ariadne in Naxos.  Related Paintings of George Frederick watts,O.M.,R.A. :. | Landscape | Bildnis des Physikers Henry A Rowland | Century as a designer of God | The Downpour | Study for 'The Dream' (mk35) |
Related Artists:
henry wadsworth longfellow
1807-C82, American poet, b. Portland, Maine, grad. Bowdoin College, 1825. He wrote some of the most popular poems in American literature, in which he created a new body of romantic American legends. Descended from an established New England family, after college he spent the next three years in Europe, preparing himself for a professorship of modern languages at Bowdoin, where he taught from 1829 to 1835. After the death of his young wife in 1835, Longfellow traveled again to Europe, where he met Frances Appleton, who was to become his second wife after a long courtship. She was the model for the heroine of his prose romance, Hyperion (1839). From 1836 to 1854, Longfellow was professor of modern languages at Harvard, and during these years he became one of an intellectual triumvirate that included Oliver Wendell Holmes and James Russell Lowell. Although a sympathetic and ethical person, Longfellow was uninvolved in the compelling religious and social issues of his time; he did, however, display interest in the abolitionist cause.
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
Hendrik Cornelisz. Vroom
painted Ausfahrt der Ostindiensegler in c. 1630-1640